Den Svenska gymnastiken, 1813-1913 / samlade af Theodor Bergquist.

Date:
[1913]
Catalogue details

Licence: In copyright

Credit: Den Svenska gymnastiken, 1813-1913 / samlade af Theodor Bergquist. Source: Wellcome Collection.

    85/142 (page 77)
    endast ytlig och till föga fromma för den svenska gym- nastikens riktiga bedrifvande i Holland. Gymnastikdirektör Yske från Amsterdam synes hafva haft verkligt intresse för saken och flitigt arbetat för vår gymnastiks införande, men hans motståndare hafva hittills varit honom öfvermäk- tiga. En bland den Lingska metodens värsta men måhända skickligaste motståndare har ofvannämda van Aken — bel- garen Cupérus meningsfrände — städse varit. Vid flera större flickskolor och samskolor i Amsterdam, Haag, Rotterdam och Bloemendaal nära Haarlem är den svenska friskgymnastiken sedan ett tiotal år tillbaka införd. Flera holländskor hafva aflagt sin gymnastikdirektörsexamen vid G. C. I. i Stockholm sedan „Turnarna“ förmått myndig- heterna att förbjuda svenskorna, som ej aflagt hollänsk gymnastikexamen, att fortsätta undervisningen i skolorna. Synnerligen verksamma för den svenska gymnastikens framgång i Holland hafva Fröknarna Goemans (holländska) Alsing, Linncranz, Löf ving och Maria Kärrberg varit. Den svenska sjukgymnastiken synes trifvas väl i Metz- gers hemland, trots den stora skara af hans lärjungar, som praktisera i detta land. För närvarande arbeta följande gymn. dir. i Holland: i Amsterdam: Anna Alsing, Maria Kelly, Ruth Sjöquist, Cecilie Swartwout de Hoog, Ingeborg Tenger; i Haag: Frangoise de Graag, Helena Gerlings, Frida Linncranz, Antonia van Mansfelt, Karin Nordsjö; i Haarlem: Maria Lijbering-Bosman, Cajsa Rancken; i Leiden: Greta Peterson; i Rotterdam: Signe Graan, Wilhelmina Panner, Dora Steffelhaar. Italien. I början på 1890-talet gjorde sig en viss renai.ssance gällande på den fysiska uppfostrans område äfven i Italien. Den gymnastiska frågan blef så att säga ånyo aktuell sedan man mer och mer tröttnat på det tyska Turnén. Särskildt förtjänar påpekas den kände fysiologen Angelo Mosso’s uppträ- dande. 1 sitt bekanta arbete öfver ungdomens fysiska upp- fostran fordrar M. „att Turnén omskapas så att den baseras på vetenskapliga grunder och därigenom blir naturenligare