Om torsk hos barn.

  • Berg, Fredrik Theodor, 1806-1887.
Date:
1846
Catalogue details

Licence: Public Domain Mark

Credit: Om torsk hos barn. Source: Wellcome Collection.

Provider: This material has been provided by Royal College of Physicians, London. The original may be consulted at Royal College of Physicians, London.

    8/168 (page 2)
    Arab.: Alcola, Calaba, Alcothar, Botbar. Gallice: Cloches (Guillemot), Chancres (Mauriceau), Mal blanc, le Mouchet, Mugiiet, Millet, Blanchet, Gailler, Mi- liaire des voies alimentaires, Bhlegmasie exanthematique de la bouche, Aphthe, Stomatite aphtheuse, folliculeuse, crémeuse, pultacée, avec alteration de secretion <Sc. Ital.: i Funghi, Afte. Hispan.: Aftas, Ubreras, Asorro (i. e.: foder, fodervaT). Augl.: Sore mouth, Ganker of the mouth, Grive (Gooke) Trushes, Specks, Slonghs. Be Ig.: Mondgezweh, Sprouw, Spround. Germ.: das Ungenannt, Weisse im Munde, Schrunden des Mundes, weiches Mäulchen, Mundgeschwiire, Mundfäule, Mund- stöhr, Mundföhr, Mundsehre, Mundsöhr, Mundjährung, Schwäm- chen, Schwämchenfieber, Saar, Soor, Syrou (Forest), Mehlhuiid, Meblmucken, Gurvel, Mundgiirfel, Fasch, Voss, Kurfoss, Kurfes, Sprey, Spriiwe, Schule, Kuhn, Bose o. s. v. Dan. & Norweg.: Trödske, Definition, En beläggning pä slemhinnan i form af än små punkter, ringar, coniska eller halfsferiska upphöjningar, än större fläckar, ända till hela sammanhängande hinnagtiga öfverdrag, af ur- sprungligt hvit mjölk- eller perlfärg, stundom, särdeles när den lemnas ät sig sjelf och hos afvände barn, öfvergående till grä- eller gulagtig, sällan hos barn utom genom främmande färgäm- nen till mörkare färg, af mer eller mindre mjuk ostlik consi- stens, af mer eller mindre tjocklek från tunnaste pappers till lin. och deröfver, i början mera fastsittande, sedan lättare, och slutligen frivilligt aflossande, utan någon Isesion af underliggande slemhinnans continuitet, förekommande fastsittande, serskildt el- ler liktidigt, pä läpparnes ränder och insidor ifrän slemhinnans början der, pä käkarnes insidor, tandgårdarne, gomhvalfvet, tun- gans öfre och undre yta, i svalget och oesophagus ända ned till cardia. Mikroskopiskt anatomisk beskrifning af torsken. Den hvita beläggningen består af ett genom ansvällning af rdess constituerande celler fÖrtjockadt epithelium, uti hvilket ve- geterar en parasitisk mögelsvamp, i större eller mindre qvanti- tet, sä 'att hufvudmassan af den s. k. torsken utgöres till större del än af epithelium, än af mögelsvampen, och dessa olika pro-