Lärobok i sjukgymnastik / af T.J. Hartelius.

  • Hartelius, T. J. (Truls Johan), 1818-1896.
Date:
1870
Catalogue details

Licence: Public Domain Mark

Credit: Lärobok i sjukgymnastik / af T.J. Hartelius. Source: Wellcome Collection.

    17/328 (page 13)
    i. Rörelsernas utgångsställningar. Gymnastiken har sin urbild uti allmänna lifvet: man står, sitter och ligger, samt förändrar på flera sätt dessa ställningar. En rörelse begränsas i rummet genom en ut- gångspunkt och slutpunkt. En rörelse begränsas i tiden om den uti rak eller krokig linie på en viss tidsenhet förenar dessa punkter. Under den krokiga linien kan innefattas den vågliniga, slingrande, spirala, kretsande, paraboliska m. fl. Till en och samma rörelse förekomma många olika ut- gångsställningar, hvilka gifva rörelsen olika betydelse. Bland utgångsställningarne finnas några, som utgöra liksom grunden för andra. De förra kallas derföre grundställningar, de sed- nare härledda utgångsställningar. A. Grundställningar. Såsom egentliga grundställningar brukas den stående, sittande och liggande, hvardera med egendomligt uttryck hos menniskan — intet djur står, sitter eller ligger som menni- skan. Till dessa grundställningar ha blifvit räknade tvenne andra, nemligen knästående och hängande, hvarföre det blir tillsammans fem grundställningar. 1. Stående grixndställning. I stående grundställning äro ben, bål och hufvud upp- rätta, fötterna med hälarna tillsammans bilda rät vinkel till hvarandra. Armarna äro nedhängande. Ställningen bör vara otvungen. Fig. 1. Till följe af ryggradens naturliga krökningar och bäc- kenlutningen faller tyngdlinien vid den upprätta ställningen ej under hela dess utsträckning inom kroppens centrum, men den faller dock ej utom kroppsytan.