Från Magnus Huss' medicinska studieresa, 1837-1838 : ur otryckta anteckningar och brev / av Johan Nordström.

  • Nordström, Johan, 1891-1967.
Date:
1945
Catalogue details

Licence: In copyright

Credit: Från Magnus Huss' medicinska studieresa, 1837-1838 : ur otryckta anteckningar och brev / av Johan Nordström. Source: Wellcome Collection.

    5/74 (page 155)
    undersökningar. Men möjligheterna att i hemlandet tillägna sig den nya medi¬ cinska forskningens arbetssätt och resultat voro emellertid mycket begränsade. Icke minst gällde detta de fysikaliska undersökningsmetoderna och deras tek¬ niska utövning. »Dessa metoder, utgångna från den laénnecska skolan — skri¬ ver Huss i självbiografin — hade så småningom blifvit antagna af Europas läkarekår och allestädes införda i den kliniska undervisningen®; de voro dock för svenska läkare mer eller mindre obekanta, endast kända och utöfvade af några få, som besökt utlandet.' För ett noggrannare och säkrare bestämmande af vissa sjukdomars säte och beskaffenhet var deras användande vordet ound¬ gängligt.® Väl hade jag försökt att på autodidaktisk väg tillägna mig nämnda ® För Tysklands och Österrikes vidkommande är detta Huss påstående, som ju avser tiden för hans utresa, knappast helt riktigt. Så skriver t. ex. Adolph Miihry, Darstellungen und Ansichten zur Vergleichung der Medicin in Frankreich, England und Deutschland, Hannover 1836, s. 63, på tal om Laennecs auskultationsmetod, publicerad 1819: »Ihre An- erkennung ist in Frankreich allgemein, in England fast nicht minder, in Deutschland leider und unerklärlicher Weise am geringsten.» I förordet till sitt arbete Zur Diagnostik der Lungen- und Herzkrankheiten mittelst physicalischer Zeichen. Mit besonderer Berucksichtigung der Auscultation und Percussion, Berlin 1836 — det första tyska originalarbetet i sitt slag — ^er berlinläkaren P. J. Philipp en delvis mycket roande skildring av Tysklands tillbaka- blivenhet ifråga om dessa nya undersökningsmetoder och förklarar: »Uberhaupt ist das Misstrauen gegen diese Methoden bei den meisten unserer klinischen Lehrer tief eingewur- zelt, und geht auf ihre Zuhörer iiber.» Som undantag nämner Philipp sin lärare, den rykt¬ bare klinikern J. L. Schönlein (1793—1864), vid denna tid professor i Zurich, Chr. Fr. Nasse (1778—1851), professor i Bonn, och Peter Krukenberg (1788—1865), den vittbekante Halle- klinikern. Dessa, skriver han, »haben zwar die Auscultation und Percussion in den Unterricht •eingefiihrt, doch fand ihr Beispiel wenig Nachahmung, auch haben sie diesen Explorations- methoden nicht die specielle Aufmerksamkeit widmen können, durch die allein man zu einer wahren Virtuosität darin gelangt». I förordet till den andra upplagan av sin bok (1838) anser sig Philipp kunna konstatera, att den fysikaliska diagnostiken nu omfattas med större intresse. Om förhållandena i Wien kan C. A. Wunderlich ännu 1841 skriva: »In die Abtheilungen der Primarii des Wiener allgemeinen Krankenhauses ist die physicalische Untersuchung der Brusteingeweide noch nicht gedrungen und seit acht Monaten werden solche Kranke gewöhnlich in die Abtheilung Skoda’s gebracht.» (Wien und Paris. Ein Beitrag zur Geschichte und Beurtheilung der gegenwärtigen Heilkunde, Stuttgart 1841, s. 139; om Skodas 1840 in¬ rättade avdelning, se längre fram i föreliggande uppsats s. 164.) Huss’ under studieresan gjorda anteckningar bekräfta, som vi skola se, i det väsentliga dessa författares uppgifter. ’ Om den fysikaliska diagnostikens historia i Sverige före Huss, se bilagan till denna upp¬ sats, s. 209. ® Denna övertygelse synes Huss i själva verket ha vunnit först senare, under sin vistelse vid Krukenbergs klinik i Halle. Se längre fram s. 160.