Från Magnus Huss' medicinska studieresa, 1837-1838 : ur otryckta anteckningar och brev / av Johan Nordström.

  • Nordström, Johan, 1891-1967.
Date:
1945
Catalogue details

Licence: In copyright

Credit: Från Magnus Huss' medicinska studieresa, 1837-1838 : ur otryckta anteckningar och brev / av Johan Nordström. Source: Wellcome Collection.

    4/74 (page 154)
    norlunda voro förhållandena i Stockholm. Karolinska Institutet hade i Anders Retzius fått en framstående representant även för den patologiska anatomien och det är möjligt, ehuru memoarerna intet säga därom, att det var denne ly¬ sande lärare, under vars ledning Huss vintern 1829—1830 bedrev sina anato¬ miska examensstudier, som först väckte hans intresse för denna vetenskap.^ Den patologiska anatomien blev det studium, varåt han med förkärlek och tyd¬ ligen mest på egen hand ägnade sig under den tjänstgöring vid Allmänna Garnisonssjukhuset och auskultation vid Serafimerlasarettet, som föregingo hans år 1832 i Uppsala avlagda kandidatexamen. Vid denna gällde framför allt att visa sin förtrogenhet med Hwassers åsikter men Huss var redan då en klen¬ trogen lärjunge, som kommit till, skriver han, »om icke insikt, dock aning om de naturfilosofiska grundsatsernas i allmänhet föga tillämplighet på den praktiska medicinen». De fortsatta studierna avlägsnade honom än mera från Hwasser, vilken visade sin ogunst genom att tilldela Huss lägsta betyget i hans licentiat¬ examen våren 1834.^ Samma år anställdes han som underläkare vid Serafimerlasarettet och blev 1835 adjunkt i teoretisk medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet. Hans chef vid lasarettet, överläkaren vid dess medicinska avdelning C. V. H. Ronan- der, var, som Huss säger i sina memoarer, »för sin tid en säker diagnostiker och i hvarje hänseende en solid praktiker, särdeles som han hyllade patologiska anatomien såsom grundval för kännedom om sjukdomarnas säte, bestämning och behandling. För den uteslutande praktiska riktning, som min framtida verk¬ samhet såsom läkare och lärare tog, har jag hans ledning och föredöme till väsentligaste del att tacka.»® Vid Serafimerlasarettet ägnade sig Huss oförtrutet åt patologisk-anatomiska ker han sig i Afskedshälsning till lärjungar och studiikamrater (2. uppL, Ups. 1857, s. 7). Detta utesluter emellertid icke, att Hwasser flerstädes i sina medicinska skrifter med er¬ kännande yttrar sig om vissa av den patologisk-anatomiska parisskolans resultat. ^ Om intresset för denna aktuella vetenskap i Stockholm vid tiden för Huss medicinska examensstudier, se t. ex. F. Lennmalm, Svenska läkaresällskapets historia 1808—1908, Sthlm 1908, s. 192 f., s. 196!., s. 274, och Carl Sundberg, Patologisk-anatomiska institu¬ tionen, i: Karolinska mediko-kirurgiska institutets historia, III, Sthlm 1910, s. 358 ff., s. 383 ff. Jfr ock Anders Retzius Bref till A. H. Florman. Ett bidrag till medicinens historia i Sverige af Carl M. Furst, Lund 1896, s. 35 f. ^ I memoarerna förlägger Huss sin licentiatexamen till »medio af maj 1834». Som Medi¬ cinska Fakultetens i Uppsala protokoll utvisar, avlade han i själva verket denna examen den 16 april 1834. ® Om Ronander som patologisk anatom, se Lennmalm, a. a., s. 201, och Sundberg, a. a., s. 389. — Ett annat erkännande av Huss om Ronanders betydelse för hans utveckling finner man längre fram i föreliggande uppsats s. 193.