Från Magnus Huss' medicinska studieresa, 1837-1838 : ur otryckta anteckningar och brev / av Johan Nordström.

  • Nordström, Johan, 1891-1967.
Date:
1945
Catalogue details

Licence: In copyright

Credit: Från Magnus Huss' medicinska studieresa, 1837-1838 : ur otryckta anteckningar och brev / av Johan Nordström. Source: Wellcome Collection.

    24/74 (page 174)
    ningens terapeutiska betydelse och såg sin största ära i den av honom formu¬ lerade åderlåtningsmetod, som han kallade saignée coup sur coup och som, trots kritik från olika håll, i hög grad imponerade samtiden genom de statistiska re¬ sultat han kunde uppvisa på sin klinik i Höpital de la Charitéd Själv ville Bouillaud icke erkänna någon principiell motsättning mellan broussaisismen och den patologisk-anatomiska skolan.^ Den patologisk-anatomiska skolan, som representerade kritiken av Broussais' förhastade slutsatser och doktrinära ensidighet, fullföljde med ojämförlig fram¬ gång den uppgift, som även denne hade ställt: sjukdomarnas lokalisering och studiet av organens sjukliga förändringar. Den samordning av noggranna kli¬ niska observationer och exakta obduktionsiakttagelser, varpå denna skolas epok¬ bildande insats beror, ledde till fastställandet av talrika sjukdomsbilder, vilka genom sin naturvetenskapliga precision gjorde en ända på den symptomatiska medicinens oklara beskrivningar. Den patologiska anatomien blev diagnostikens grundval. Skolans egentliga upphovsmän, Jean Nicolas Corvisart (1755—1821) och René Théophile Hyacinthe Laennec (1781—1826) införde de klassiska un¬ dersökningsmetoder, som gjorde det möjligt att hos den levande patienten upp¬ daga de förändringar i ett inre organ, som ge sjukdomens förklaring: Corvisart återupptog och förbättrade den av Auenbriigger uppfunna perkussionen, som articulaire, Paris 1840. — Till B:s mest berömda arbeten hör även hans klassiska avhandling om afasien: Recherches cliniques propres ä démontrer que la perte de la parole correspond ä la lésion des lobules antérieurs du cerveau (i: Archives générales de médecine, 8 (1825)). Linné uppges som bekant vara den förste som beskrivit sjukdomen i sin uppsats Glömska af alla substantiva och i synnerhet namn, i K. Vet. Ak. Handl. 1745. ^ I Bouillauds arbete Essai sur la philosophie médicale et les généralités de la clinique médicale, précédé d’un résumé philosophique des principaux progrés de la médecine, et suivi d’un paralléle des résultats de la formule des saignées coup sur coup avec ceux de Tancienne méthode, dans le traitement des phlegmasies aigues, Paris 1836, kan metodens tillämpning vid olika sjukdomar liksom hans statistik och hans polemik mot Chomel, Louis och andra kritiker närmare studeras. Om metodens allmänna innebörd skriver han, s. 330: »C’est pour avoir enlevé dans Fespace de vingt-quatre heures la méme quantité de sang que jusquTci Lon retirait en quatre ou cinq jours seulement, que, par un bonheur vraiment rare, je suis parvenu å tant abréger la durée des phlegmasies aigues (pneumonie, pleurésie, péricardite, rhumatisme articulaire, entérite, érysipéle, etc.), et å diminuer la mortalité de ces maladies, å un point tel, que la chose parait incroyable å ceux qui n’ont pas vu, et qu’elle ravit en quelque sorte d’étonnement les nombreuses personnes qui en sont journellement témoins.» Se ock B:s Clinique médicale de Thopital de la Charité, ou exposition statistique des diverses mala¬ dies traitées å la clinique de cet höpital, i—3, Paris 1837. 2 Bouillaud, Essai etc., s. 74: »Evitons de nous engager dans de stériles disputes de mots, et que la médecine ovganique et la médecine physiologique soient donc désormais une seule et méme médecine.»