Förhandlingar vid Svenska Läkare-Sällskapets sammankomster 1841-1849.

Date:
1844-1849
Catalogue details

Licence: Public Domain Mark

Credit: Förhandlingar vid Svenska Läkare-Sällskapets sammankomster 1841-1849. Source: Wellcome Collection.

Provider: This material has been provided by the Royal College of Physicians of Edinburgh. The original may be consulted at the Royal College of Physicians of Edinburgh.

    675/692 (page 109)
    gerande af sjukdomen, samt i constitutionella fdrhSIlanden, hvilka patienten sjelf, dddsdagen pS morgonon i korlhet karakterise- rade i fdljande iillryck till l):r Malmstkn och mig: »Har hafva herrarne ett d;11igt subject for stenkrossning.» bor jainnfdrelses skuld vill jag meddela en annan castis, som jag liklidigt med denna haft under behandling, nemligen en instruinentmakare W., o3 ar, som under ett 5r baft stenplagor, der stenen under 10 seancer lyckligen krossades, oakladi ban var s3 h3rd, att jag med det grofsta frSn Seraphirner-Lazarettet ISnade stenkrossnings-instrumentet nddgades hvarje gSng bulfa 15 a 20 tag, utan att jag fdrran eftor 4:de seancen lyckades f5 en skarfva af stenen. Oaktadt denna vSldsamrna medfart fdr- blef patientcn frisk, var ufe alia dagar, med undantag af opera- tionsdagar, och i urinen formaiktes icke nSyon mucus, annii mindre nSgot pus. T^Sda stenarne bestS af urinsyra, men aro af till den grad olika lifirdhet, aft dfi den i fdrra fallet var gan- ska friabel, den i sednare visade sig af nara flintas b^rdhet. — En af mig gjord erlarenhet, lycklig b§de for patienten och ope- ratdren ar, att yiterligt Ii3rda stenar vanligtvis Idrekonima i full- komligt friska bl3sor. S5 bar bandelsen varit Stminstone i de fall hvilka kommit under min behandling. Hr Mauisten redogjorde for sitt besdk bos D:r Hartman och fastade iippmarksamhet derpfl, att motsagelsen niellan Hrr Retzii och SvALiNS uppgifter orn stenens consistens endast var skenbar, alldenstund hvarje del af stenen for sig ar h§rd, men med liillhet I3ter sig skiljas fr3n de andra delarna. Hr Carlsson aniorde, att ban flera gSnger observerat skad- Iiga fdljder af med arsenik fargade tapeters begagnande och erin- rade orn det utl3tande FiERZELius Idr n3gra Sr sedan i detta amne afgaf, utan att detta utlStande foranledt nSgon Stgard till fdre- kommande af djiika tapeters bruk, hvilka annu bar i staden fdrfardigas och begagnas, och fdreslog, att Sallskapet skulle an- mala detta fdrhSllande for Kgl. Sundhets-Collegium under dn- skan, aft Collegium ville vidtaga de Stgarder, hvilka kunna vara af ndden fdr alt hindra detta missbruk. Hr Malmsten hade afven sett skadliga verkningar affarse- nikfargade tapefer, hvilka p3 Hera stiillen inom bans verknings- krets ocksS blifvit borltagna, samt instiinule i Hr Carlssons dnskan att dylika tapeter ej mStle f3 begagnas. Hr M. an- noi/kfe dessntorn, att Hera arsenik-baltiga pracparater under hand och I smS qvantiteter i bodarne fdrsaljas, bland hvilka han sar- skilt fastade uppmarksamheten vid det s. k. Auripigmentet och